I flera sammanhang nämns dövstudier vara en term för det som förenar teckenspråk och teckenspråkets betydelse i dövsamhället, dövkultur och dövhistoria. Dövstudier är mycket mer än så, och kan sammanfattas som individers beteenden och uppsättningar av gemensamma attityder, värderingar och mål som kännetecknar en döv person, och organisation eller grupp. Det inkluderar också olika perspektiv ur exempelvis antropologi, lingvistik, ekonomi, mångfald, geografi, historia, psykologi, kultur, samhällskunskap och sociologi.
Dövstudier omfattar också de vetenskapliga och akademiska studier samt berättande perspektiven från världen relaterade till döva, som ett ämne inom olika nivåer som workshops, studiecirklar och även från grundskola, gymnasiet, folkhögskola till universitet. Dövstudier är till för alla, vilket omfattar döva, hörselskadade, KODA/CODA (barn till döva föräldrar), anhöriga, personer som har dövrelaterade yrken och andra intresserade.
Alla som får Dövstudier som ämneskompetens får utveckla sig och breda sina kunskaper och sociala medvetenheter i många olika sammanhang samt öka förståelse för dövsamhället och dess omgivning. Då stärks dövas självförtroende och kunskap/förståelse vilket i sin tur ges bättre förutsättningar till att självständigt stå för sina rättigheter som medborgare i samhället. Inom dövstudier tror vi på att lära, inte bara från böcker och lärare, utan också med interaktion med döva personer och ha regelbundna diskussioner. Med det kan man främja dövkompetensen, och skapa olika särskilda evenemang genom gästföreläsare, paneler, workshops och sociala sammankomster över hela världen.
Det finns många ämnen inom Dövstudier, här är några exempel:
Audism | Castberggårds syndrom | Deafhood |
Dövhistoria | Dövindentitet | Dövkonst |
Dövkultur | Dövrörelse | Teckenspråk |